Cool site pour acheter des pilules http://achetermedicaments2014.com/ Ne pas se perdre venir sur.

Microsoft word - verksamhetsförslag ikmf-sverige r1.0.doc

Verksamhetsförslag IKMF - Sverige

1. Bakgrund .2
2. Syfte och mål.2
3. Organisation och roller.3
Styrelse .3 Beslutsprocesser inom IKMF - Sverige .3 4.1 Ekonomisk plan år 2005/2006.4 4.2 Elevavgifter 20 EUR .4 4.3 Instruktörsavgift 250 EUR .5 4.4 Ersättningar / Arvoden .5 Planscher .6 Infobroschyrer .6 Visitkort.6 Medlemskort.6 Diplom.6 Krav Maga-pass.6 Hemsida.6 Mail .6 Produktbutik .6 6.1 Teaching Status .7 6.2 Gemensam policy / regler .7 6.3 Säkerhetsbestämmelser .7 7.1 Instruktörskursernas innehåll .7 7.2 Instruktörsträningarna .8 7.3 Preparerande instruktörskurs (Phase 0).8 9.1 Årets Krav Maga-elev .8 9.2 Instruktörslicens .9 9.3 Våldsstatistik och undersökningar .9 9.4 Andra kamparter.9 9.5 Teknikbibliotek .9 9.6 Decentralisering .9 9.7 Rösträtt .9 Bilaga 2 - Föreningsstyrelsens ansvar (RF:s definition) .22 1. Bakgrund
IKMF - Sverige har under mars 2005 skickat ut verksamhetsförslag ”Organisationsförslag 2005” till flera IKMF Krav Maga-instruktörer. Syftet med det dokumentet är att optimera Krav Maga-verksamheten i Sverige, genom att samordna, marknadsföra och kompetensförsörja organisationen. Detta dokument utgör ett verksamhetsförslag för IKMF – Sveriges fortsatta verksamhet. Flera ingående förslag i detta dokument ges utöver de av Eyal och Jens presenterade i ”Organisationsförslag 2005”. Detta verksamhetsförslag är gemensamt författat av nedanstående 14 IKMF Krav Maga-instruktörer: • Lars Söderström – Stockholm Krav Maga Center • Tobias Hedqvist – Stockholm Krav Maga Center • Mathias Näsman – Stockholm Krav Maga Center • Marika Nylén – Stockholm Krav Maga Center • Martin Dahlberg – Stockholm Krav Maga Center • Daniel Urbach – Stockholm Krav Maga Center • Mattias Lindén – Uppsala Krav Maga Center • Tomi Lazar – Uppsala Krav Maga Center • Jyrki Talvisalmi – Krav Maga Borås • Fredrik Blixt – Göteborg Krav Maga Center • Monica Andrinsson – Göteborg Krav Maga Center • Erling Hansson – Krav Maga Helsingborg • Magnus Arvidsson – Krav Maga Kalmar / Nybro Totalt representerar detta förslag 7 klubbar med c:a 394 elever. Frågor kring detta verksamhetsförslag bör tas per email och kan med fördel riktas till info@krav-maga.nu. 2. Syfte och mål
Syftet med detta förslag är att på ett demokratiskt och flexibelt sätt: • Göra IKMF - Sverige till den starkaste organisationen inom området i Sverige • Organisatoriskt kunna möjliggöra tillgång till IKMF Krav Maga för alla individer och organisationer som efterfrågar självförsvar, kampfärdigheter, samt nödvärns- och lagabefogenhetsvåld • Effektiv och konkurrenskraftig organisation inom ramarna för ideell verksamhet • Välrenommerad och kvalitetssäkrad utbildning • Gemensam policy och styrdokument • Enhetlig och stark profil • Uppnå förståelse, engagemang och samhörighet bland anslutna medlemmar Målet är att erbjuda tjänster som passar alla instruktörer och verksamheter, vare sig det rör sig om instruktörer som vill verka på ideell basis eller de som vill hantera verksamheten vinstdrivande. Det är viktigt att de som vill driva verksamheten på vinstdrivande basis inte överskuggar den ideella instruktören som inte kan/vill ägna sig åt företagsutbildningar etc. 3. Organisation och roller
IKMF - Sveriges roll skall vara att optimera IKMF Krav Maga-verksamhet i Sverige, genom att samordna, marknadsföra och kompetensförsörja organisationen. IKMF Sverige skall vara organiserat för att vara i stånd att lösa uppgiften. IKMF - Sverige skall inte ägna sig åt verksamheter och tjänster som kan erhållas genom Budo & kampsportsförbundet, t.ex. försäkringar och ekonomiska bidrag. IKMF – Sveriges målsättning med verksamheten skall vara att ge service åt klubbar och instruktörer med en öppen ekonomi och utan eget vinstintresse. Denna service skall till största delen vara frivillig att nyttja. IKMF – Sverige skall till fullo följa Riksidrottsförbundets normalstadgar för föreningar, se Bilaga 1 och Bilaga 2. 3.1 Roller
IKMF – Sverige skall drivas som ideell organisation i enlighet med Riksidrottsförbundets
stadgar, vilket i korthet innebär att styrelsen har mandat beslut i frågor som inte har avgörande
inverkan på dess medlemmar. I andra fall krävs majoritetsbeslut eller 2/3-beslut.
Mötesprotokoll och stadgar skall omgående och utan dröjsmål distribueras till IKMF – Sveriges
medlemmar. Beslut om större kostnadsposter skall ta av medlemmarna i samband med årsmöten.
För att kunna utföra arbetet i enlighet med stadgarna krävs resurser.
Styrelse
Styrelsen utses av IKMF - Sveriges medlemmar i enlighet med sina stadgar. Styrelsen kan välja
att låta tredje part utföra arbetet å sina vägnar.
Beslutsprocesser inom IKMF - Sverige
Idag saknar vi beskrivning för hur beslut fattas inom IKMF – Sverige. Mötesprotokoll och stadgar saknas
eller distribueras ej till förbundets medlemmar. Därför krävs förändring.
Beslut som påverkar verksamheten på klubbarna och för frilansande instruktörerna måste vara väl
underbyggda och tas av styrelsen. Styrelsen skall utses med majoritetsbeslut efter röstning där alla
medlemmar har lika rösträtt. Det skall i varje fråga vara tydliggöras hur beslut tas och hur beslutet
informeras.
4. Ekonomi
För att IKMF - Sverige skall kunna ge erforderliga tjänster till sina medlemmar krävs ekonomiska resurser. Ett förslag har tidigare varit att ta obligatoriska avgifter av instruktörer och klubbmedlemmar. Dessa avgifter kommer inte att generera större förtjänst efter administration. Istället föreslår vi att IKMF – Sverige erhåller samma andel av intäkterna från IKMF’s instruktörskurser som gällde innan Tommy Blom administrerade verksamheten, mao. 50%. Detta bör då generera tillräckliga medel för IKMF - Sveriges planerade verksamhet, helt eller till största delen. Räkneexempel:
1 000 elever betalar 20 EUR var, vilket ger ca 200 000 SEK. Av detta går 40% i administration
(källa: Gartner Group – Management of Small Company Customer 2004). Till omkostnader skall
även räknas det som medlemmen faktiskt erhåller, t.ex. kostnaderna för pass (engångskostnad),
medlemskort, porto m.m. Avräknas ytterligare 60 – 100 SEK beroende på om avgiften betalas för
förstagångsmedlemmar (Krav Maga-pass). Summa: 60 000 SEK (2:a året) alternativt underskott
om 20 000 SEK för 1:a året.
Om vi ställer detta förslag mot att erhålla 50% (då Markus Håkansson administrerade kurserna),
vilket genererar c:a 180 000 SEK enl. följande beräkning: 20 instruktörselever betalar 2 200
EUR. 10% administrativa avgifter. Dessa administrativa kostnader skulle IKMF – Sverige ändå
tvingas ta, då IKMF – Sverige enligt förslag fortsättningsvis administrerar instruktörskurserna i
Sverige inklusive marknadsföring med tillhörande kostnader.
Till detta kommer även intäkter från instruktörsträningar och andra kurser som IKMF – Sverige
anordnar. Ifall IKMF – Sverige kan tillskansa sig 50% av intäkterna från instruktörskurserna bör
även IKMF – Sverige stå för adekvata kostnader rörande marknadsföring (reklam, lokaler,
kommunikation etc). I annat fall bör IKMF självt ta dessa kostnadsposter.
Mer om ekonomi under respektive rubrik nedan.
4.1 Ekonomisk plan år 2005/2006
För att tillse att IKMF – Sveriges planerade verksamhet håller sig inom rimliga ekonomiska
ramar skall IKMF – Sverige snarast presentera en ekonomisk plan för år 2005 och 2006. I denna
plan skall planerade och förutsägbara kostnadsposter redovisas. På detta vis kan IKMF – Sveriges
medlemmar gemensamt ta ställning till hur stora finansiella resurser som krävs i förhållande till
IKMF – Sveriges framtida erbjudna tjänster.
Samtidigt är det viktigt att bestämma hur IKMF – Sveriges finanser kommer att förvaltas, samt
vem/vilka som tar beslut om kommande kostnader och hur dessa beslut fattas. Rimligen tas beslut
om större kostnadsposter i samband med årsmötet (planerat eller extrainkallat) i enlighet med
RF’s normalstadgar för ideella föreningar, se Bilaga 1.
Denna plan bör presenteras och förankras innan beslut fattas om frivilliga eller tvingande avgifter
för medlemmar och/eller instruktörer.
4.2 Elevavgifter 20 EUR
Förslaget stöds endast under förutsättning att detta är valfritt för respektive klubbs medlemmar.
Inom många klubbar finns idag inte tillräckliga ekonomiska resurser för att internat hantera denna
avgift samtidigt som terminspriset idag ligger högt med tanke på elevernas förutsättningar som
ex. studerande. För många klubbar och dess medlemmar ger medlemsavgiften till IKMF –
Sverige ingenting tangibelt utöver vad som redan idag erbjuds, speciellt inte mtp. att eleverna
redan löst medlemskap hos respektive klubb på vilken de tränar. Det kan inte åligga klubbarna att
jaga sina medlemmar att betala medlemsavgiften eller tvingas utesluta medlem som inte betalar
avgiften.
Det är dock lämpligt om IKMF – Sverige kan erbjuda frivilligt medlemspaket enl. Jens/Eyals
förslag.
4.3 Instruktörsavgift 250 EUR
Förslaget stöds inte om avgiften är obligatorisk. De klubbar som väljer att betala avgiften får det
paket som ingår i ursprungliga förslaget; övriga instruktörer/klubbar faktureras/betalar på
sedvanligt sätt. Kostnaden för annonsering i Fighter magazine och hemsidan kravmaga.se bör tas
ur IKMF - Sveriges andel av instruktörskurserna. Om detta inte är möjligt bör avgift debiteras
specifikt de klubbar eller instruktörer som väljer att figurera på individuell basis.
Avgiften för ”paketträning 4 dagar” bör kvarstå som förslag, men vara valfri. Denna paketlösning
är ekonomiskt förmånlig för vissa instruktörer, emedan den endast utgör onödig och extra pålaga
för andra instruktörer. Flera instruktörer löser sin vidareutbildning genom träning t.ex. i andra
länder. Instruktörer som inte bedriver vinstdrivande verksamhet har troligen inte samma
möjligheter förflytta sig långväga för instruktörsträning vardagar och heller inte under 4
sammanhållna dagar. Viss flexibilitet krävs i sk. ”Teaching Status”, vilket även fortsättningsvis
bör dokumenteras i respektive instruktörs Krav Maga-pass. Detta ger att instruktör har större
flexibilitet att själv välja träningstid och plats.
Krav bör ställas på instruktör om ex. 3 dagars träning med utsedda instruktörer, tex. IKMF’s
instruktörspool eller andra mycket rutinerade instruktörer som finns att tillgå i vårt närområde.
Deltagande på av IKMF, eller IKMF - Sverige godkända utbildningar (ex. polisiär
instruktörskurs) skall kunna tillgodoräknas.
Ifall förhandlingen av IKMF – Sveriges andel av instruktörskurserna och instruktörsträningarna
faller under rimliga 50% och heller inte täcker nödvändiga kostnader för IKMF – Sverige kan
avgift tas ut av de klubbar eller frilansandeinstruktörer som önskar framgå på hemsidan och
Fighter magazine eller andra facktidningar.
4.4 Ersättningar / Arvoden
Arbetet inom IKMF – Sverige skall i största möjliga mån ske på ideell basis i enlighet med
svensk tradition. I de fall då detta inte är möjlig efter styrelsens utredande, skall lägsta möjliga
kostnad eftersträvas i förhållande till rimlig kvalitet.
Styrelse och dess leverantörer skall ges rimliga arvoden i enlighet med sed inom ideella
föreningar. Riksidrottsförbundets riktlinjer bör gälla.
Inga franchising-avgifter eller andra avgifter skall betalas till IKMF utöver de specifika tjänster
som köps därifrån. Ifall IKMF vill avtala om detta skall detta ske mellan IKMF och respektive
instruktör, inte genom IKMF – Sverige.
IKMF – Sverige och dess medlemmar skall ha rätt att bruka annan leverantör av tjänster och
produkter om så anses lämpligt av styrelsen. Tjänster avser ex. träningsredskap, träningskläder
och därmed jämförbara varor.
5. IKMF profilering
I Jens/Eyals tidigare förslag omnämndes tygmärke med nationalitetsbeteckning. Detta förslag stöds. 5.1 Dokumentmallar
Mallar för brev och skrivelser tillhandahålls kostnadsfritt inom organisationen. Egna mallar kan användas
av klubbar och frilansande instruktörer.
Planscher
Gemensam planscher i formaten A2 – A6 tas fram och mallen distribueras kostnadsfritt till medlemmar.
Egna planscher kan fortfarande brukas.
Infobroschyrer
Gemensamt infoblad tas fram av styrelsen. Mallen distribueras kostnadsfritt i rimliga mängder till
medlemmar. Egna broschyrer och informationsblad kan fortfarande brukas.
Visitkort
Mallar för visitkort tillhandahålls kostnadsfritt inom organisationen. Egendesignade visitkort kan
fortfarande brukas av klubbar och frilansande instruktörer under förutsättning av rimlig återhållsamhet i
design efterlevs.
Medlemskort
Plastkort med medlemsnummer tilldelas alla elever vid lösande av medlemskap. Under förutsättning att
medlemskapet i IKMF – Sverige är frivilligt för klubbarna medlemmar stöds detta förslag. I annat fall
anses detta vara onödig kostnad.
Diplom
Beställs centralt av IKMF – Sverige till självkostnadspris
Krav Maga-pass
Tilldelas alla elever vid lösande av medlemskap. Förslaget stöds.
Hemsida
Gemensam hemsida krävs där klubbar och frilansande instruktörer framgår. Administratör utses av
styrelsen.
Mail
Förslag om mailadresser på domänen ”kravmaga.se”. Förslaget stöds.
Produktbutik
IKMF - Sveriges medlemmar är i behov av stabil och flexibel försörjning av IKMF Krav-Maga-produkter.
Det är därför lämpligt att en produktbutik inrättas. Köp av dessa produkter skall vara valfritt, mao annan
leverantör kan nyttjas av klubbar och instruktörer. Det är inte lämpligt att instruktörer och/eller klubbar
som löst detta på enkelt och kostnadseffektivt sätt förfördelas. Instruktörer och klubbar skall även
fortsättningsvis ha möjlighet att lösa sina produktbehov på egna sätt.
IKMF har varumärkesskyddat sin logotyp och generellt sett gäller att all reproduktion av en
varumärkesskyddad produkt måste ske med tillstånd av innehavaren av skyddet, i det här fallet Eyal
Yanilov. Överenskommelse med Eyal Yanilov per november 2003 ger instruktörer rätt att bruka IKMF’s
logotyp på ansvarsfullt vis. Denna överenskommelse kan inte ensidigt brytas och skall därför hållas. Stöd
för detta finns i svensk lagstiftning gällande immaterialrätt.
Produktbutikens sortiment bör vara av hög kvalitet och till självkostnadspris. Sortimentet kan bestämmas
av styrelsen efter förslag från IKMF – Sveriges medlemmar alternativt bestämmas av en av styrelsen
utsedd person.
6 Kvalitetssäkring
6.1 Teaching Status
Förslaget stöds
6.2 Gemensam policy / regler
Gemensam policy bör tas fram enl. Jens/Eyals förslag. Som förslaget påpekade är detta riktlinjer som –
trots starka önskemål därom – inte måste följas. Därför kan heller inga konsekvenser vara kopplade till
policies. Regler däremot kan medföra konsekvenser för de som inte följer av förbundet antagna regler.
Eventuella regler bör stipuleras separat och beslut om dessa bör tas på förbundsstämma.
Regler bör omfatta områden såsom säkerhet, avgifter, fortbildning m.m.
6.3 Säkerhetsbestämmelser
Förslaget stöds.
7. Instruktörskurser
En målsättning med IKMF – Sveriges verksamhet är att sprida IKMF Krav Maga. Detta sker bl.a. genom
att utbilda instruktörer för verksamhet i befintliga klubbar eller för start av nya klubbar.
Alla instruktörer har till idag betalat stora summor för att bli instruktörer och flertalet har även valt att
fortbilda sig. Många instruktörer har också investerat stora ekonomiska medel och tid i att bygga sina
verksamheter och i hög grad bidragit till spridanden av IKMF Krav Maga. Därför måste vi värna om att
inte utsätta dessa för konkurrens.
Principen om ”en stad – en klubb” bör efterlevas. Principen finns och efterlevs i IKMF - Finland. Mao, att
i en stad där det redan finns etablerad klubb skall denna klubb ha vetorätt gällande nya instruktörer från
den orten. Finns flera klubbar skall alla klubbar ha individuell vetorätt. Policy bör stipulera att klubbar
endast bör använda sin vetorätt ifall deras egna nybörjargrupper är fulla för att undvika överetablering
och/eller onödig konkurrens. Detta beslut skall därmed ej fattas av IKMF – Sverige och ej heller av IKMF
eller annan utsedd person.
Potentiella instruktörselever från orter där IKMF Krav Maga inte finns etablerat genom regelbunden,
organiserad träning skall ges företräde till instruktörerselever som godkänts av respektive orts klubb.
Instruktörseleverna skall innan någon form av betalning erlagt informeras om vilka villkor och regler som
är förknippade med verkandet som instruktör i IKMF – Sveriges regi.
Målsättningen skall vara att hålla kurserna på olika orter där intresset finns för att på detta sätt sprida
intresset för kurserna, sprida kostnaderna för deltagarnas resor och utnyttja befintliga träningslokaler och
andra resurser.
7.1 Instruktörskursernas innehåll
IKMF – Sverige skall ha rätt att ställa krav på instruktörskursernas innehåll. Detta för att täcka de
grundläggande hotbilderna som existerar i Norden. Dessa bör även omfatta delar av det som
föreslås ingå i separata kurser.
Specifikt innehåll bör utredas och beslutas av förbundsstyrelsen som rekommenderas nyttja
erfarenheter och lärdomar från VIP-projektet.
7.2 Instruktörsträningarna
IKMF – Sverige skall ha rätt att ställa krav på instruktörsträningarnas innehåll. Detta för att täcka
de grundläggande hotbilderna som existerar i Norden, samt påbyggnad sedan instruktörskursen.
Dessa bör även omfatta delar av det som föreslås ingå i separata kurser, t.ex. taxikurs.
Specifikt innehåll bör utredas och beslutas av förbundsstyrelsen som rekommenderas nyttja
lärdomar gjorda i t.ex. VIP-projektet.
Inköp och administration av instruktörsträningarna bör skötas av IKMF – Sverige. Andel om
50% av genererade intäkter bör tillfalla IKMF – Sverige i likhet med då Marcus Håkansson
administrerade dessa. Krav skall ställas på leverantören om att utlovad instruktörstid uppfylles
med tidigare utpekad instruktör eller instruktörer. Krav bör ställas att inhyrd instruktör inte
tidsmässigt urvattnas med andra, samtidiga seminarier eller aktiviteter som går ut över betalande
deltagare.
Målsättningen skall vara att hålla träningarna på olika orter där intresset finns för att på detta sätt förenkla
för deltagarna, sprida kostnaderna för deltagarnas resor och utnyttja befintliga träningslokaler och andra
resurser.
7.3 Preparerande instruktörskurs (Phase 0)
Förslaget stöds med följande tillägg: Principen om ”en stad – en klubb” bör efterlevas. Mao, att i en stad
där det redan finns etablerad klubb skall denna klubb ha vetorätt gällande nya instruktörer från den orten.
Finns flera klubbar skall alla klubbar ha individuell vetorätt. Policy bör stipulera att klubbar endast bör
använda sin vetorätt ifall deras egna nybörjargrupper är fulla för att undvika överetablering och/eller
onödig konkurrens. Detta beslut skall därmed ej fattas av IKMF – Sverige och ej heller av IKMF eller
annan utsedd person.
Potentiella instruktörselever från orter där IKMF Krav Maga inte finns etablerat genom regelbunden,
organiserad träning skall ges företräde till instruktörerselever som godkänts av respektive orts klubb.
Instruktörseleverna skall innan någon form av betalning erlagt informeras om vilka villkor och regler som
är förknippade med verkandet som instruktör i IKMF – Sveriges regi.
Kursen bör i möjligaste mån hållas på olika orter.
8. Certifieringsnivåer
Förslaget i sin helhet stöds ej, då flera viktiga komponenter i dessa kurser redan bör ingå i
instruktörskursen och instruktörsträningarna. Se rubrik 7.1 och 7.2.
Syftet med kurserna ur förbundets synvinkel är att säkerställa kompetens, inte att tjäna pengar, därför bör
de instruktörer som redan idag har massiva erfarenheter inom delar av dessa områden ges möjlighet att
”tentera av” dessa kostnadsfritt eller till symbolisk kostnad.
9. Övrigt
9.1 Årets Krav Maga-elev
Förslaget stöds inte pga. svårigheterna att lösa detta på ett pragmatiskt och rättvist sätt. Ger
troligen inte något konkret som motsvarar klubbars, instruktörers och IKMF – Sveriges insatser.
9.2 Instruktörslicens
Förslaget om att inrätta ID-kortsliknande instruktörslicens stöds ej. Uppvisande av ”Teaching
Status” kan ske med Krav Maga-passet. Ett identifikationskort liknande dykcertifikaten från
organisationen PADI ger ingenting rimligt som inte kan täckas av Krav Maga-passet. Licenskort
medför onödiga kostnader. Vill kund undersöka ”Teaching Status” hos kontaktad instruktör bör
detta tillgodoses via IKMF - Sveriges hemsida.
9.3 Våldsstatistik och undersökningar
Detta är ett brett område där arbete har utförts under lång tid av olika till IKMF anslutna
personer, bl.a. VIP-projektets deltagare och Loreto Ferrada. Dessa arbeten bör tillvaratas och
frodas under IKMF – Sveriges ledning. IKMF – Sveriges styrelse bör utse person att hantera
dessa vidare utredningar. Styrelsen bör då tillse att denna person har tillräcklig kompetens och
erfarenhet att hantera alla facetter kopplade till dessa utredningar.
Loreto Ferradas expertis kan lämpligen anses vara våld mot kvinnor och hon bör då ges i uppdrag
av styrelsen att hantera detta under ledning. VIP-projektets lärdomar bör tillvaratas och
vidareutvecklas av en av styrelsen utsedd person som förstår dessa frågor. Styrelsen bör kunna
utse person som har nödvändig förståelse för alla dessa facetter.
9.4 Andra kamparter
Många instruktörer tränar samtidigt andra kamparter än IKMF Krav Maga. Denna
parallellträning ger instruktörerna bättre kunskaper och allmänt större förståelse för självförsvar.
Många träningsformer har dessutom direkt inverkan på instruktörs grundläggande kunskaper i
IKMF Krav Maga, då det finns en hel del identiska tekniker med andra system. Flera av dessa
instruktörer utbildar i dessa stilar.
Policy bör stipulera att denna parallella träning och/eller instruerande accepteras oavsett stil.
9.5 Teknikbibliotek
En stor andel av dagens tekniker är inte förenliga med verkligheten i stressande situationer. Detta
har i många fall visats av instruktörer och elever som löpande tvingas till våldsutnyttjande i eller
utanför sina arbeten. Elever har en väldigt begränsad tid att träna och lära sig Effektivt och
Realistiskt självförsvar. Det är då rimligt att vi låter vår träning stämma överens med den
reklamen om Effektivt, Realistiskt och Lättlärt.
Samlingen av tekniker bör därför ses över i samverkan med våra mer rutinerade instruktörer,
primärt de som har löpande, praktiska erfarenheter av våldutnyttjande.
9.6 Decentralisering
I syfte att göra medlemmar delaktiga och utnyttja förbundets potential bör roller och befattningar
spridas bland instruktörer på flera olika klubbar i den mån detta är praktiskt genomförbart.
Kursers lokalitet bör i möjligaste mån variera beroende på kommunikationsmöjligheter, samt den
lokala klubbens resurser.
9.7 Rösträtt
Alla instruktörer som är medlemmar i IKMF – Sverige skall ha lika rösträtt.
Riksidrottsförbundets ”Normalstadgar för idrottsförening”
Antagna av Riksidrottsstyrelsen 1999-12-01 för den ideella föreningen ______________________________ med hemort i _____________________________________ kommun. Bildad den _______________________________________________ Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmöte den _______________ (om ändringar - ange vilka pa-ragrafer) _________________________________________________________ _________________________________________________________ Idrottsrörelsens verksamhetsidé
Idrott är
Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av
Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning. Vi organiserar vår idrott
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Riksidrottsförbundet. Vi delar in vår idrott
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år. I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid ske på barnens villkor. I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och hälsoinriktad bredd- och motionsidrott. I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan prestation och resultat är av underordnad betydelse. Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Därför vill vi utforma vår idrott så att den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska förutsättningar, får vara med i föreningsdriven den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Ändamål
Föreningen skall bedriva följande idrotter: ___________________________________________________ ___________________________________________________ ___________________________________________________ ___________________________________________________ Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med ”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att: ___________________________________________________ ___________________________________________________ ___________________________________________________ ___________________________________________________ Föreningen skall i sin verksamhet aktivt verka för en dopingfri idrott. Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar. Tillhörighet m m
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF): Svenska ____________________________________________ Svenska ____________________________________________ ___________________________________________________ och är därigenom ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen. Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut fattade av överordnat idrottsorgan. På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter. Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen. Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer. Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m den 1 januari t.o.m den 31 december. Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får frågan avgöras av styrelsen. Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §. Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen. Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna röster. I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens handlingar m.m. skall arkiveras t.ex i folkrörelsearkiv eller motsvarande. Beslutet, jämte bestyrkta avskrifter av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas vederbörande SF. FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att motarbeta föreningens ändamål eller intressen. Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen. I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den som fått avslag på medlemsansökan. Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar. 11 § Utträde
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses därmed omedelbart ha lämnat föreningen. Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att personen avförs från medlemsförteckningen. 12 § Uteslutning m m
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, eller uppenbarligen skadat föreningens intressen. Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen. Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen varning. Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas den berörde. Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar. 13 § Medlems rättigheter och skyldigheter
har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna, har rätt till information om föreningens angelägenheter, skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 § nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut. har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen, skall betala medlemsavgift senast den _________ samt de övriga avgifter som beslutats av föreningen. 14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan ordning. Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt tävlingen eller uppvisningen. ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE
15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före ut-gången av Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna, eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen. Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga. 16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet. Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget. 17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat förfallna medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet. 18 § Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på mötet. 19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering). Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ. Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster. För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster. Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det skall dock val ske slutet. Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra. 20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen eller till revisor i föreningen. 21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras: 1. Fastställande av röstlängd för mötet. 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3. Val av protokolljusterare och rösträknare. 4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt. 6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksam- b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträk- ning) för det senaste räkenskapsåret. 7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser. 10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets- 11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner. a) föreningens ordförande för en tid av_______ år; b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av __________ år; c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning d) __________ revisorer jämte suppleanter för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta; e) __________ ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande; f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att representera med ombud);. Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till mötet. 22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran. När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats. Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen vidta åtgärder enligt föregående stycke. Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling. Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs i 17§ och 18§. VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och _______ övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet övriga le-damöter skall vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas representerade. Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer. Valberedningen skall senast ______ veckor före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Senast _____ veckor före årsmötet skall valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag. REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar. Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet. Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet. STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt _______ övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och män. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs. Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte. Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt. Han får utses till befattning inom styrelsen. 26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter. Styrelsen skall - inom ramen för RF:s, vederbörande SF:s och dessa stadgar - svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen. tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, verkställa av årsmötet fattade beslut, planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, ansvara för och förvalta föreningens medel, tillställa revisorerna räkenskaper m m enligt 24 §, och Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt. Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören. förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten, föra protokoll över styrelsens sammanträden, se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt samt ansvara för att föreningens historia dokumenteras, se till att fattade beslut har verkställts, om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar, årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen. föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrottsorganisationer m.fl, svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens räkenskaper, årligen upprätta balans- samt resultaträkningar, utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning, se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid, i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och avgiftsområdet, föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs, se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande sätt. 27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter har begärt det. Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud. I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet. Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden och av en särskilt utsedd protokolljusterare. Avvikande mening skall antecknas till protokollet. 28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd. Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande underrätta styrelsen härom. SEKTIONER
(29 § - 32 § kan användas av de föreningar som har valt att organisera sin verksamhet i olika idrottssektioner, t.ex. bandysektion, skidsektion etc.) 29 § Bildande och nedläggning av sektion
Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte som sammankallats för prövning av sådan fråga. Föreningen har för sin idrottsliga verksamhet följande sektion (sektioner), nämligen ___________________________________________________ ___________________________________________________ ___________________________________________________ ___________________________________________________ 30 § Sektionsstyrelse
Ledningen för varje sektion utövas av en sektionsstyrelse, bestående av ordförande och övriga ledamöter. Sektionsstyrelse väljs årligen bland röstberättigade medlemmar b) av möte med de föreningsmedlemmar som bedriver den idrottsgren av sektionen. Sektionsmötets val av sektionsstyrelse skall underställas föreningens styrelse för godkännande. (Stryk det ej lämpliga av alt a och b.) Härutöver får föreningens styrelse utse en av sina ledamöter att ingå i sektionsstyrelse. Föreningens styrelse har rätt att entlediga ledamot i sektionsstyrelse. 31 § Instruktion för sektionsstyrelse
Föreningens styrelse skall, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som sektionsstyrelse har. 32 § Budget och verksamhetsplan för sektion
Sektionsstyrelsen upprättar förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och planen inges till styrelsen för godkännande på tid som denna bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten. 33 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell sekreterare, delas lika mellan parterna. Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan. Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra. Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden. Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet. Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill. Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar. På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten. Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten.
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål. Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen. Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger. Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka. Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat. Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården. Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav. Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism. Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling. Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter. (Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995) Bilaga 2 - Föreningsstyrelsens ansvar (RF:s definition)
När en person blir vald till styrelseledamot av medlemmarna på föreningens årsmöte inträder ett
ansvarstagande. Han eller hon har genom valet fått övriga medlemmars förtroende att sköta föreningens
förvaltning och förväntas göra det inom härför angivna ramar. I styrelseledamöternas åliggande ingår
särskilt att tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas, att verkställa av årsmötet
fattade beslut, att planera, leda och fördela arbetet inom föreningen, att ansvara för och förvalta
föreningens medel, att tillställa revisorerna räkenskaper m.m. samt att förbereda årsmöte.
Det ankommer på varje enskild styrelseledamot att utföra sitt uppdrag på ett korrekt, lojalt och
omsorgsfullt sätt. Skulle styrelseledamot inte leva upp till detta finns risk för att han eller hon kan bli
personligen ansvarig för den skada som åsamkas föreningen.
För ideella föreningar, liksom för andra samverkansformer som är en juridisk person, gäller dock som
huvudregel att det är den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för föreningens åtaganden.
Styrelsen och medlemmarna går fria från ansvar så länge som verksamheten har skötts på ett korrekt och
riktigt sätt. I själva verket kan man säga att medlemmarna i princip alltid går fria från ansvar. Styrelsen
och eventuella andra föreningsföreträdare kan dock under vissa förutsättningar ställas till ansvar bl.a. på
grund av att det dessa personer som anförtrotts uppdraget att sköta föreningens angelägenheter.
Ansvarigheten kan förenklat indelas i tre områden; skadeståndsansvar, straffrättsligt ansvar respektive
personligt betalningsansvar.
Skadeståndsansvar
Den som har fått medlemmarnas (årsmötets) förtroende att sköta föreningens angelägenheter, eller den
som av styrelsen har fått rätt att företräda föreningen, och som uppsåtligen eller av vårdslöshet vid
fullgörande av uppdraget orsakar föreningen skada kan bli skadeståndsansvarig. Skadeståndsskyldighet
kan föreligga både mot föreningen och mot utomstående.
Fråga om ansvar för föreningens företrädare gentemot föreningen uppkommer normalt vid årsmötet.
Under punkten "fråga om ansvarsfrihet" kan medlemmarna ifrågasätta styrelsens sätt att sköta föreningen.
Anser man att hela styrelsen eller enskilda ledamöter har varit oaktsamma och härigenom orsakat
föreningen ekonomisk skada, kan mötet besluta att inte bevilja styrelsen eller de enskilda
styrelseledamöterna ansvarsfrihet. Om ansvarsfrihet inte beviljas har föreningen, genom den nyvalda
styrelsen (dessvärre har det förekommit att medlemmarna vid årsmöte har valt om den styrelse man just
beslutat att inte bevilja ansvarsfrihet - vilket uppenbarligen tyder på att man inte har förstått att styrelsen
arbetar), att inom ett år möjlighet att väcka talan vid tingsrätten mot ledamöterna.
Utomstående kan enligt skadeståndslagen rikta skadeståndsansvar mot föreningens företrädare för person-
eller sakskada som har orsakats uppsåtligen eller av oaktsamhet. Utomstående kan i det här fallet vara
enskild medlem i föreningen, fordringsägare m fl. Grundas skadeståndstalan på brottslig handling gäller
andra regler vilka inte närmare berörs här.
Straffrättsligt ansvar
Föreningens styrelse är skyldig att se till att brott inte begås i föreningens verksamhet. Föreningen som
sådan är skyldig att följa gällande lagstiftning. En juridisk person kan emellertid som huvudregel inte
ådömas straff (undantag för s k företagsbot). I stället svarar föreningens företrädare.
Med hänsyn till att det ofta förekommer en arbetsfördelning inom styrelsen (föreningsledningen) torde
sannolikheten vara stor att endast den eller de närmast ansvariga ställs till svars (åtalas) för eventuella
överträdelser. Inom idrotten har det förekommit fall där en ordförande (vilken ansågs borde känna till vad
som förekom inom föreningen) och en kassör har dömt till fängelse för skattebrott. Det har även
förekommit att en adjungerad styrelseledamot, som har varit närmast ansvarig för redovisning av skatter
och avgifter, har fällts till ansvar.
Personligt betalningsansvar
Om allt är i sin ordning gäller som nämnts att föreningen ansvarar med sina tillgångar för de skulder som
uppkommer i föreningen. Om allt inte är som det ska, kan föreningens företrädare bli personligt
ekonomiskt ansvariga. Så är fallet för det första om det skulle visa sig att föreningen inte uppfyller kraven
för att vara en juridisk person. Saknar föreningen egna antagna stadgar är inte kraven uppfyllda, och då
blir de som ingått avtal själva ansvariga för eventuella ekonomiska följder.
Det man främst förknippar med personligt betalningsansvar avser emellertid skatter och avgifter till det
allmänna som föreningen underlåtit att betala eller redovisa. Enligt den Skattebetalningslag (1997:483)
som trädde ikraft den 1 november 1997 finns bestämmelser som bl.a. reglerar ansvaret för företrädare för
juridisk person.
Om någon i egenskap av företrädare för en juridisk person inte i rätt tid har gjort föreskrivet skatteavdrag,
är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala belopp som har bestämts enligt
11 kap. 19 § jämte ränta. Om en företrädare för en juridisk person i övrigt har underlåtit att betala skatt
enligt denna lag, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala skatten och
räntan på den. Första stycket gäller inte, om det innan skatten skulle ha betalats har vidtagits sådana
åtgärder som krävs för att få tillstånd en samlad avveckling av den juridiska personens skulder med
hänsyn till samtliga borgenärers intressen.
Om företrädaren har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att den juridiska personen tillgodoräknats
överskjutande ingående mervärdesskatt med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den
juridiska personen skyldig att betala beloppet och räntan på detta. Om det finns särskilda skäl, får
företrädaren helt eller delvis befrias från betalningsskyldighet enligt denna paragraf.
Med föreningens företrädare avses både styrelse och eventuella andra personer som närmast kan ha haft
ansvar att se till att skatter och avgifter redovisas. Ansvaret är solidariskt vilket innebär att hela
betalningen kan krävas hos vem som helst av föreningen eller företrädarna. Har föreningen inte medel
som förslår, kan t ex den som sitter på de största tillgångarna i föreningens styrelse bli den som får betala.
I sammanhanget bör erinras om att den som t ex går i borgen för föreningens lån, därigenom påtar sig att
såsom egen skuld betala föreningens åtagande i det fall föreningen inte har resurser därtill. Detta
betalningsansvar gäller oberoende av om föreningen har skötts bra eller dåligt.

Source: http://www.krav-maga.nu/verksamhetsforslag10.pdf

Appendices:

Appendices: 1. Contraceptive plan pro-forma 2. LARC guidance 3. LARC care pathway 4. Features of LARC methods to discuss with 5. Post-natal contraception planning for young 6. Annotated bibliography of published research on repeat abortion Appendix one Under 20’s Contraception Plan (developed for use in South Tyneside)Name:………………………………

Caffeine metabolism gene test results

Customer Name: Phenotype: Cytochrome P450 1A2 genotype: Collection Date: Reviewed by: Lily Nguyen, Product Manager Laboratory Director (s): Chinh Bach, Ph.D. Laboratory Test Interpretative Comments: The liver is responsible for the metabolism of caffeine via cytochrome P450 1A2 enzyme. Caffeine can be broken down quickly or slowly depending on what variant gene a pers

Copyright © 2010-2014 Predicting Disease Pdf